Förälder med NPF

Varför finns det så lite om föräldrar som har NPF? Det finns mest om barn som har NPF. Föräldrar till barn med NPF. Mammor till barn med NPF.

Väldigt lite om föräldrar och pappor specifikt. Varför är det så, kan man undra. Finns det något överhuvudtaget? Javisst! Något finns, men inte tillräckligt.

”Det finns totalt sett få vetenskapliga studier som kan besvara frågeställningar
om föräldraskap hos vuxna med ADHD eller Autismspektrumtillstånd, konsekvenser för barnet samt metoder för stöd.”

Läs hela genom att klicka ovan, eller läs min sammanfattning nedan. Eller båda.

Rapporten undersöker hur det är att vara förälder när man själv har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning – eller som vi gärna kallar det – NPF, som ADHD eller autism (AST) och vad det betyder för barn och föräldraskapet.

Den viktigaste slutsatsen är att det finns ganska lite forskning om föräldraskap hos personer med NPF då det mesta handlar om föräldrar till barn med NPF, inte tvärtom. Nänä, det är säkert inte relevant alls…

Föräldrar med ADHD eller AST har ofta svårt med konsekvens, struktur och att reglera sina känslor vilket kan leda till en ojämn uppfostringsstil: ibland för slapp, ibland för hård. Detta kan i sin tur påverka barnen som löper större risk för beteendeproblem. Men det finns också positiva sidor, som energi och engagemang hos föräldern.

Javisst, när man väl får sin dagliga energiboost och den hamnar på rätt tidpunkt så blir det liv i luckan!

För stödinsatser finns det vissa metoder som kan hjälpa, som medicinering (till exempel atomoxetin) och föräldrastödsprogram som lär ut struktur och tydlighet. Finns det verkligen sådana program i hela landet?


Jag har varit på vårdcentralen många gånger och nämnt en viss oro för att vara pappa med ADHD men får i princip inget gehör. Det bara rinner ut i sanden.

Rapporten pekar på att dessa ”program” ofta inte är tillräckligt anpassade för föräldrar med NPF. Det finns också stora kunskapsluckor, särskilt kring hur det ser ut för pappor med NPF och hur man kan anpassa stödet så att det verkligen fungerar i vardagen.

Sammanfattningsvis: föräldraskap hos personer med NPF är fortfarande ett område där mycket mer forskning och anpassade stöd behövs. Och!

Det är inte samma sak som att vara förälder till ett barn med NPF – det är en helt egen situation med egna utmaningar och styrkor.

Lämna en kommentar